Project Description


Tusen bitar
| Performed at | Västerbottensteatern / Lumor, 2010 |
| By | Tove Olsson / Oskar Thunberg |
| Director | Oskar Thunberg |
| Set & Costume Designer | Lotta Nilsson |
| Photographed by | Patrick Degerman |
Tusen Bitar är en berättelse om kärlek, arv, längtan och försoning. Efter många års tvekan valde skådespelerskan Tove Olsson till slut att kliva upp på scen i rollerna som sin egen mormor, mamma, morbror och morfar. Hennes avsikt var att ta itu med sin egen familjehistoria, Toves morbror var 29 när han dog av ett knivhugg en septembernatt och hennes morfar blev snabbt huvudmisstänkt i utredningen.
Dokumentärföreställningen Tusen Bitar hade premiär i Västerbotten 2010, och blev en stor publik- och kritiker-succé.
Tusen Bitar är pjäsen som aldrig skulle ha blivit till. Men efter många års tvekan valde skådespelerskan Tove Olsson tillslut att kliva upp på scen i rollerna som sin egen mormor, mamma, morbror och morfar – utan att underrätta de berörda. Hennes avsikt var att ta itu med det smärtsammaste kapitlet i sin egen familjehistoria.
Thomas var 29 år när han dog av ett knivhugg, en septembernatt på trottoaren i Nyköping. Tusen Bitar berättar historien om honom och de som blev kvar. Föreställningen är resultatet av en flerårig arbetsprocess, en djupdykning i dagböcker, familjealbum och förhörsprotokoll.
Tusen Bitar är ett levande vittnesmål om smärtan och nödvändigheten i att ta farväl. En berättelse om kärlek, arv, längtan och försoning.
Pjäsen berör komplexa frågor om offer och förövare; om villkorslös kärlek och om gränsen för det oförlåtliga. Framför allt bär Tusen Bitar på insikten om mänsklig komplexitet bortom kvällstidningarnas och underhållningslitteraturens braskande förenklingar.
“Oj, oj, oj, oj, oj, oj, så bra. Egentligen finns det ingenting mer jag vill skriva, och om du litar på mig slutar du att läsa här och går raka vägen till Västerbottensteatern och Tove Olssons föreställning ”Tusen bitar”. […] Tusen bitar” är en verkligt storartad bedrift på många sätt, och ser du ingenting bättre på en teaterscen i år så blir jag inte förvånad.”