Bortom Trädgränsen2020-12-15T15:13:33+00:00

Project Description

Bortom trädgränsen

Performed at Regionteater Väst, 2013
By Mats Kjelbye
Director Lars-Eric Brossner
Set & Costume Designer Lotta Nilsson
Lightning Designer Johan Rödström
Photographed by Lina Ikse

Bortom trädgränsen lurar en massa faror. Där finns den stora bilvägen, björnar, vilda djur, galningar eller kanske skelett och inte minst storskogen själv.

Föreställningen utgår från känslan oro. Vad är det för något? Var kommer den ifrån? Vad är de vuxna oroliga för? Vad kan göra ett barn oroligt? Vad är motsatsen till oro och var sitter den i kroppen?

I Bortom trädgränsen vilar inte bara i begreppet oro. Tar man bara bort ett ”o” finner vi ro. Men lägger man till ett ”o” på ”rolig” är vi förstås där igen. Föreställningen vill undersöka och gestalta den märkliga känslan som infinner sig så fort man inte riktigt är säker på sin sak.

På gamla tiders kartor kan man läsa, om då ännu outforskade landområden, att ”There will be dragons”. Vi tänker nu gå ut på okänd mark och leta upp några drakar för att sedan komma tillbaka till den ritade kartan och berätta för er vad vi sett.

I Bortom trädgränsen möter vi kanske några vilsna själar och trygga stubbar. Kanske råkar någon avslöja en hemlig koja och kanske måste denne någon genast starta en ny, som förhoppningsvis förblir hemlig. Vi är lika spända som er över vad vi kommer att få vara med om!

Till stöd i vårt arbete med att skapa föreställningen har vi haft flera möten med sex-, sju- och åttaåringar som har hjälpt oss att bena ut begreppen. Bortom trädgränsen kommer att bjuda på musik, verklighet, hemligheter och magiska upplevelser.

“Scenografen Lotta Nilsson har skapat en inbjudande, mjuk och grön glänta, ett stycke stiliserad natur där Nilsson (Jenny Nilsson) och Jesper (Jan Coster) är på utflykt med fritids. Med listiga lådor bygger skådespelarna snabbt de olika miljöer de behöver. I ”mossan” är en ruta markerad, en tydlig gräns som öppnas bäst med magi. Leken och fantasin är vägledande i spelet, som alltid när regissören heter Lars-Erik Brossner.”

Lis Hellström Sveningson, Göteborgs-Posten